Omgång 3

Nu har vi påbörjat de obligatoriska liggen som ska ske varannan dag i 6 dagar fram över. Vi försöker hålla stämningen uppe men det är svårare när vi närmar oss dag 6. Jag ligger med rumpan högt för att den värdefulla vätskan inte ska rinna ur mig för snabbt. Jag har läst någonstans att det inte ska hjälpa att ligga med rumpan högt men nu gör jag verkligen allt för att kunna bli gravid. Hoppet finns, men rädslan för ännu ett misslyckande försök är lika påtagande. 

Jag har set ”Var fan är Storken” med Carina Berg. Fått följa många fina par i liknande situation och igenkännandet har varit stort, smärtsamt, tårfyllt och informativt. 

8/6 Idag var sträcken på LH stickan nästan lika starka. I alla fall starkaste utslag som jag har fått när jag har testat själv. 

Idag blir det ny färd ner till N för vi måste ligga idag med. Och sen kommer han hem på onsdag. 

Och efter det blir det två långa veckor av väntan för att se om det lyckats denna omgången. Jag hoppas verkligen. För orkar snart inte med smärtan som kommer vid mens. 

Och det skulle va så underbart att få vara gravid. 

13/6 Väntan… längtan 8 dagar innan vi vet om det har tagit sig denna omgången. Som vanligt vill jag veta nu. Och inte sen. 😂

14/6 

Väntan är så lång, och jag är otålig på om det finns någon bebis där inne i magen. Jag blir så ledsen och nedstämd. Idag har mina bedrifter varit att ta mig till vårdcentralen och ladda batterierna.

15/6 

Såg en finne på hakan och har haft lite kramper ikväll. Det känns kört redan nu med 6 dagar kvar till beräknad mens 😓 Hade så höga förhoppningar om denna gången. 

17/6 Idag kom det där hemska pms humöret och jag bara sjönk, vilket är ett tydligt tecken på att mensen är på gång. Lite små kramper när vi var ute och paddlade sup så nu har jag tagit en Alvedon i förebyggande syfte. Jag blir så ledsen att det inte blir någon graviditet denna gången heller. Och jag blir ledsen över smärtorna som kommer i samband med mensen. Jag vill bara krypa ihop till en liten boll. 

20/6 

Brösten fortsätter att ömma och vara i vägen. Stöter i dem hela tiden. I morgon kan jag ta ett nytt test. Jag tog ett den 18/6 som var negativt. Men imorgon är beräknad menstruation. Natten till lördagen drömde jag att jag blev uppmanad att ta graviditetstester av nära i min omgivning och de var positiva. Så jag hoppas verkligen att det stämmer ❤️

22/6 

Det blev ingen graviditet denna gången heller… mensen kom igår. Negativt graviditetstest på morgonen och mens vid 11-tiden. Nytt samtal med läkaren v.s barnmorskan. Jag ska fortsätta med medicin för ägglossning utan kontroller i sommar så får jag höra av mig i slutet på augusti och berätta hur det går. Det känns som vi inte kommit någonstans. Det känns inte som att det hjälper alls… alla tester är bra, bra blodprov, bra svar på ägglossning men ändå ingen bebis :( 

Provera och Letrozol

 

Våra svårigheter med fertiliteten grundar sig i PCOS och troligtvis Endometrios, just endometriosen är svår att diagnostisera utan hormonbehandling. Och hormoner och önskan om graviditet går inte så bra ihop, där av ligger fokuset på fertilitetsutredningen. 

Våran plan innebär att jag har fått ta Provera för att få igång min menstruation och Letrozol för att få ägglossning. Vi ska köra kombination Letrozol i cykeldag 3-7 för att min kropp ska ha ägglossning. Sen får vi själva försöka med samlag varannan dag under cykeldag 14-19. Uppnås inte graviditet under tre försök (tre månader) så ska vår läkare utvärdera och komma upp med en ny plan efter det. 

Omgång 1: fungerade tyvärr inte, min kropp hade ändå två möjliga kandidater till ägg som såg ut att vara tillräckligt stora. Jag upplevde att mina äggledare var svullna och att det gjorde ont vid samlag i äggledarna. Förväntningarna att det skulle ta sig under omgång 1 var inte jätte höga men hoppet fanns. Jag tyckte mig känna av symtom liknande de jag hade under min förra graviditet även om det var tidigt. Sen kom mensen samma dag som den var beräknad till. 

Omgång 2: här är vi nu. Jag behövde inte Provera denna gången eftersom min mens kom på den naturliga vägen denna gången. Men jag tog Letrozol under cykeldag 3-7 precis som förra gången. Ultraljudet visade ett ägg som möjlig kandidat denna gången. Även om hoppet finns där så är inte förväntningarna så höga till en graviditet denna gången heller. Det är svårt för jag vill hoppas och längta men jag tycker att besvikelsen är så jobbig när mensen kommer och det är jag inte ensam om heller. Omgång två tog sig inte heller... 

Längtan, Sorgen och Hoppet - en blogg om infertilitet regnbågebarn och känslor

 Hoppet sägs vara det sista som överger oss

Ännu en natt av ren sorg och förtvivlan över att inte bli gravid igen. När ska jag slippa dessa tankar? När jag är som tröttas poppar de upp och tar över min hjärna. Jag har skrivit en blogg tidigare och tycker att det är ett bra format att sätta tankarna rätt i huvudet, sortera och försöka hantera dem. Och kan jag under denna resan hjälpa någon annan i liknande situation - så blir vi starkare tillsammans. 

Jag har så mycket jag vill skriva om och berätta och vet knappt var jag ska börja. Så vi tar det ifrån början när jag och min älskling började försöka skaffa ett gemensamt barn i September 2019. Älsklingen har två fina pojkar ifrån ett tidigare förhållande på 8 och 10 år. De lyser verkligen upp vår väld, förutom när de tjatar hål i huvudet på en när man sitter mellan dem i soffan, jag ska ha en hörna av soffan och undvika mitten delen. (Lesson learned)

Jag har inga egna barn om man inte räknar vår lilla ängel som vi miste i v7 den 25 November 2019. Ett tidigt missfall men vår ängel lyckades sätta så mycket kärlek och förhoppningar inom oss på den korta tiden som hon fanns i min mage. Någonstans inom mig så känns det som jag förlorade en dotter kvällen innan inskrivning samtalet med barnmorskan. 

Hjärtat splittrades i så många bitar att det inte har varit möjligt att pussla ihop bitarna för där är någon som saknas i våra liv. 

Detta inlägg får vara en början, jag kommer skriva mer snart <3